Redan på fredag eftermiddag startar resan mot vad som skall bli mitt första möte, ansikte mot ansikte med mina forumkombattanter.
Husvagnen är påkopplad och matkassen inställd, och resan startar mot Falköping, där Cooper kommer att ta emot oss andra medlemmar i Club Hyundai SUV Sweden.
Med den eminenta vägbeskrivningen jag fått av träffvärden printad och uppsatt på skrivblocket i vindrutan (suck, den som ändå hade en navstar) kör jag utan minsta felkåkning rakt på målet.
På Coopers gårdsplan står det redan en husvagn, med en Santa fé! Bredvid. Jag är alltså inte först på plats.
Slår en signal på det mobilnummer jag fått samtidigt med vägbeskrivningen, och en gladlynt stämma i andra änden deklarerar: –Ställ dig bredvid Petroff och kom upp till köket så vi kan snacka lite. Jojo mycket riktigt, Petroff med familj chansade inte, utan ankom redan på torsdagskvällen, de hade lagt upp trippen som en minisemester och vårpremiär för campandet. Hela köket strålade av mänsklig värme och som om det inte räckte eldades det i en äkta vedspis. Det hälsades och presenterades. Efter 5 minuter och en kopp kaffe, var vi redan som gamla bekanta som inte setts på länge.
På lördag morgon samlas vi vid bygdegården för anmälan, snabb genomgång av dagens program och gemensam avfärd mot området som upplåtits för vår körning. Vi är nio förväntansfulla Santa fé ägare som kör i karavan på några av Coopers favoritgrusvägar med lagom kladdiga pölar och tjälskador, mot något som de flesta av aldrig trodde var möjligt med våra bilar.
Vi får också sällskap av ett gäng funktionärer från Kättilstorps Offroaders (Tack för ert engagemang och sakkunniga vägledning), som dessutom har med sig ett par ”bärgningsbilar”,
eftersom de läst i media att Santa fé är enhjulsdriven.
Förmiddagen ägnas åt frikörning på området,
som allt eftersom tiden går, blir mer och mer uppkört. Dessutom mjuknar mossen allteftersom solen (jodå, den var också där) skiner, och innan vi vet ordet av har första Santan kört lite över sin begränsning.
Föraren kan omöjligt komma loss själv eftersom bilen hänger på underredet och hjulen bara snurrar.
”Bärgaren” släpper av de barn och övriga passagerare som den fraktat runt på området, (som föraren själv sa, -Annars hade jag ju inget att göra, Santorna rullar på mycket bättre än vad vi räknat med.) och rullar majestätiskt ut för att undsätta den hjälplösa stadsjeepen, det tar inte mer än två bärgningsförsök innan även ”bärgaren” sitter hjälplöst fast i mossen, och bärgare 2 kallas in. Denna bil är utrustad med vinch, och drar upp både Santan och bärgare 1 ur mossen, som vid det här laget mjuknat betänkligt. Under tiden misslyckas undertecknad med att ”gränsla” ett dike på mossen och nästa vinchning är ett faktum.
Trots att några av oss överskred bilens gränser, var vi alltigenom imponerade av vad bilen faktiskt klarar, och vissa journalisters bild av Santa fé som en hjälplös ”wannabe” kom på skam.
Efter en smakfull lunch som intogs på Ållebergs motell i Falköping (tack för trevligt bemötande)
genomfördes ett antal teknik och körövningar, som syftade till att lära känna sin bil,
väldigt nyttiga övningar som gav oss alla minst en aha upplevelse.
Även under eftermiddagen var det frikörning för den som ville, och våra funktionärer gav oss en liten uppvisning av vad en ”riktig” terräng bil kan göra.
Dagen rundades av med karavankörning tillbaka till bygdegården, och Cooper som bor alldeles intill ställer sin högtryckstvätt till förfogande. Stort tack för det!
När det tvättats klart är grillen redan tänd utanför bygdegården,
och vi samlas för gemensam måltid och samvkäm.
Dagen avslutas med en fantastisk frågetävling och prisutdelning i diverse olika klasser.
På söndagen ”hägrar” trandansen vid Hornborgarsjön, (Linkans glädjedans, när han fick reda på att det ingick i programmet står inte långt efter som sevärdhet) och besök på Falbygdens ost, för den som kände sig manad.
På hemvägen kommer jag plötsligt att tänka på att det enda jag har gemensamt med de andra människorna på träffen, är att vi har likadana bilar. Och det enda vi inte talade om under kvällens samkväm var våra bilar.
Ps! Eftersom deltagarna inte alltid var medvetna om fotograferingen, och att bilder på internet kan missbrukas av oseriösa element, har jag valt att retuchera bilderna något innan publicering.
när hon skyllde ifrån sig på sin make , eftersom hon normalt sett hävdar att jag aldrig får "låna" bilen 
